Tokyo i backspegeln - del 2

1. "Irasshaimaseeeee!!!" Så låter det så fort man beträder en japansk butik eller kommer i närheten av en butiksanställd i Japan. Det betyder "välkommen" men kändes inte ett dugg ärligt när det monotont ropades ut till höger och vänster och personalen nästan tävlade mot varandra i att dra ut på sista stavelsen i ordet eftersom detta anses vara artigt. I en butik var det en kvinna som plockade upp varor ur en kartong och med huvudet halvt hängandes i kartongen ropade hon Irasshaimase!! lite då och då, även när det inte fanns någon i hennes direkta närhet. En yrkesskada?
2. På Tokyos gator såg och hörde jag vid ett flertal tillfällen talande bilar. De talade bl.a. om när och åt vilket håll de tänkte svänga.
3. Några bilar som gillade att prata mycket var alla utryckningsfordon som verkade be om ursäkt för och tycka sig behöva rättfärdiga sin framfart på gatorna. Blåljus och sirener räckte tydligen inte...
4. Säkerhetskontrollerna på flyplatsen och i vissa byggnader (t.ex. stadshuset där vi åkte upp för att njuta av utsikten från 46:e våningen) var långt ifrån lika rigorösa som i Europa. De kände lite lätt på jackor och väskor, öppnade ibland väskorna och tittade lite men vågade aldrig rota för att se vad som fanns längre ner.
5. Brödet i Japan är lika vitt och mjukt som i Frankrike, där har jag alltså något gemensamt med mina kurskamrater där borta.
6. Franska inslag återfinns väldigt ofta i Tokyos stadsbild, det finns väldigt många franska butiker (och japanska med franska namn) och franska patisserier och restauranger. Svensk design är också populär, i många affärer återfanns svenska (design-)böcker i hyllorna.
7. För att undvika kontanthantering har många japanska (snabbmats-)restauranger biljettautomater, där man slänger in pengar, väljer en maträtt och får en papperslapp som man sedan vid disken/köket byter mot maten.
8. När man tagit plats vid sitt bord i en restaurang får man en varm och fuktig handduk att tvätta/torka händerna med. Ibland är det fina tyghanddukar, ibland billiga pappershanddukar. Det senare delas också ofta ut på gatorna av diverse företag tillsammans med någon liten reklamfolder eller liknande.
9. I Tokyos järnvägsnät finns det en massa olika mer eller mindre "overdone" jinglar som spelas upp innan och efter det att meddelanden läses upp eller att tåg passerar perrongen. För att hjälpa synskadade med orienteringen används dessutom ljudupptagningar med fågelkvitter väldigt frekvent.
10. Många affärer använder sig av inkastare som opererar på trottoaren. Ofta finns det också personal som står med megafon och ropar ut vilka erbjudanden (oftast mobiltelefoner+abonnemang) som finns inne i butiken.
11. När man betalar kontant och får tillbaka växel i japanska butiker följer en väldigt lustig procedur. Personalen tar först upp pengarna ur kassaapparaten, räknar de högt och gör det sedan en gång till när pengarna läggs i kundens hand. Lägg därtill att personalen bugar 2-3 gånger och att sedlar och kvitto överlämnas med bägge händer. Mycket charmigt! =)
12. Sopsortering verkar inte stå så högt i kurs i Tokyo. Man sorterar mer eller mindre efter sådant som kan förbrännas och sådant som inte kan det.
13. I Tokyo finns många och i regel rena, offentliga toaletter. Ofta är de mer eller mindre tekniskt avancerade och försedda med en kontrollpanel med diverse knappar som jag inte vet vad de har för funktioner. Har man däremot otur så hamnar man dock på en toalett som bara är ett hål i golvet, för sådana finns också.
    

Vissa av de listade 26 iakttagelserna grundar sig kanske på missuppfattningar från min sida och i sådant fall får ni japaner (ni vet vilka ni är) gärna kommentera inläggen och berätta för världen hur det egentligen ligger till!