Sacrebleu! - saker att störa sig på i Frankrike

Den följande halvtimmen då jag skriver detta inlägg kommer jag återgå till mina svenska rötter och bli så där härligt gnällig som bara svenskar kan bli när de inte orkar vara positiva och konstruktiva. Visserligen har (livet i) Frankrike mycket gott och bra att erbjuda men allt sånt sparar jag till en annan dag och ett annat inlägg.
Jag är också fullt medveten om att jag generaliserar och drar alla fransmän över en kam när jag beskriver "dem" men egentligen bara menar en del av Grenobles invånare som jag stött på här nere. Vissa brister i det franska systemet får dock anses som problem som inte bara finns här i staden utan i hela landet.
Som sagt, berömmet får vänta, nu ska jag roa mig med att vara negativ:

• Fransmän kan inte baka bröd. Här finns typ bara vitt, halvvitt och helvitt bröd. Mjukt och slafsigt bröd. Bröd med choklad i (gott, men inte till frukost). Var finns det nyttiga fullkornsbrödet?!
• Fransmän bryr sig inte om att göra plats åt andra. Står man (i grupp) mitt på trottoaren, framför en dörr eller på en mindre yta och någon närmar sig för att gå förbi så flyttar man inte på sig. Står man lite vid sidan av och uppfattar att någon vill komma förbi så uppmärksammar man inte heller dem som står i vägen om detta faktum.
• Fransmäns bäst omtyckta sätt att betala för sig är med check! I vilket annat land betalar man med check i kassan? Att enkelt och smidigt betala med kort i kassan och räkningar över nätet är ganska avlägset här. Vill man betala via nätet måste man få en verifieringskod via sms från banken, en tjänst som naturligtvis kostar extra.
• När vi ändå är inne på ämnet kassa, fransmän är kassa på engelska. Visst, jag är inte här för att konversera på engelska men om man har ett problem och inte kan uttrycka sig på franska så bör man väl kunna ta det på engelska? Men de fattar i regel inte ens de enklaste fraser (trots att språket är obligatoriskt i skolan).
  
• Servicen i franska affärer är oftast undermålig. Kommer man till kassan får man ofta vänta till personalen har avslutat sina privata samtal med varandra. Om man sen blir hälsad på när det väl är ens tur så får det närmast ses som en bonus. Ofta fortsätter samtalen personalen emellan också medan kunden betjänas.
• Kassorna i franska matvarubutiker är klart underdimensionerade, kanske hälften så korta som i Sverige och utan "separering" när varorna har slagits in i kassaapparaten. Detta innebär att endast en kund kan lasta upp sina varor på rullbandet åt gången och nästa kund kan inte betjänas förränn föregående kund har packat ner alla sina varor och gjort plats på ytan efter rullbandet. Detta tar onödig tid!
• Köken i studentboendena är under all kritik. Det kan bo uppåt 20 personer i en korridor och dela på ett kök som egentligen bara är ett rum med tre fristående kokplattor och en diskho. I de flesta studentrummen finns ett litet kylskåp men inte i alla. I helgen lärde jag känna en student som inte har kyl varken på rummet eller i korridoren, han måste köpa färsk mat nästan varje dag! Inte en chans att man hittar sådana förhållanden i Sverige.
• Fransmän har absolut noll tålamod i trafiken. Om en bil inte börjar rulla samma sekund som rödljuset slår om till grönt så kommer minst tre biltutor att påpeka detta i samma stund. Sedan kommer alla att trycka gasen i botten och försvinna med skrikande däck.
• Fransmän kan inte parkera. De står snett. De står med häcken ute i gatan. De står med backdäcket på trottoaren. De står där det är förbjudet att stå. De dubbelparkerar. Dagligen ser jag lapplisor som sliter på gatorna, det måste nog måste vara Frankrikes hårdast arbetande yrkeskår. Aja, åtminstone tjänar staten pengar på idiotin.
• Fransmän är helt besatta av akronymer (tack, David!) och förkortningar. Alla högskolor, universitet, föreningar, myndigheter och annat möjligt och omöjligt heter någonting (inte nödvändigtvis) långt som de väljer att korta ner. Min ena skola heter Ecole National Supérieure d'Environnement, d'Eau et d'Energie eller kort och gott ENSEEE. Eller ännu kortare: ENSE^3. Eller ännu bättre: E^3 (läs: e cube). Andra fina exempel är GUCEM och ESMUG (båda är klätterföreningar, hur ska man kunna fatta det??). På ett sätt är det praktiskt med korta versioner av namn, problemet med fransmännen är ju bara att de slänger bokstäverna i ansiktet på en utan att (i samtal eller på papper) förklara vad de står för. Mina föreläsningsanteckningar såg också ganska skumma ut innan jag förstod att många symboler och konstiga ord var förkortningar. Exempelvis ord som slutar på -"ent" skrivs ofta bara ut med ett upphöjt t efter de inledande stavelserna (coefficient = coeff^t, frottement = frott^t etc.). Tom ett litet ord som "dans"(= i) får inte heta dans utan bara "ds".
  

PS: Ovanstående bör tas med 2-3 korn salt men jag tycker ändå att jag lyckades beskriva situationen här ganska bra. ;-)