rende där så åk för allt i världen inte dit!Innan vi tog oss till fotbollsarenan ville vi äta någonting på McDonald's eller liknande men då vi gick mot centrum hittade vi bara sunkiga kebabhak och en rakt igenom ful och tråkig stadsbild.
Istället köpte vi färdiga mackor på Casino och tog spårvagnen ut till Stade de Geoffroy Guichard.
Under matchvärmningen fylldes arenan snabbt och till avspark var den fullsatt med knappt 30 000 åskådare, varav 99% S:t Etienne anhängare som skapade en mäktig ljudkuliss. Bägge kortsidor var sprängfyllda med varsin hemmaklack som viftade med halsdukar och tomtebloss.
Istället köpte vi färdiga mackor på Casino och tog spårvagnen ut till Stade de Geoffroy Guichard.Under matchvärmningen fylldes arenan snabbt och till avspark var den fullsatt med knappt 30 000 åskådare, varav 99% S:t Etienne anhängare som skapade en mäktig ljudkuliss. Bägge kortsidor var sprängfyllda med varsin hemmaklack som viftade med halsdukar och tomtebloss.
Matchen var överlag helt ok spelmässigt men Bremen gick snabbt upp i 
en 2-0 ledning som tvingade fransoserna att göra fyra mål för avancemang till kvartsfinalen, någonting som de aldrig verkade vara kapabla till. Till hemmapublikens stora besvikelse slutade matchen 2-2 vilket alltså betydde avancemang för Bremen anförda av Markus Rosenberg, Thorsten Frings, Diego, Claudio Pizarro och Per Mertesacker. Även den lille legendaren Mehmet Scholl lyckades jag fånga på bild då han agerade expertkommentator åt tysk TV på plats.
Kruxet med resan till S:t Etienne var att det inte fanns någon tågförbindelse hem till Grenoble på onsdagskvällen, så vi hade planerat att först fördriva tiden i en bar och sedan försöka sova på tågstationen. Vanligtvis funkar det bra att lifta i Frankrike men de Grenoble-registrerade bilarna som vi såg utanför arenan skulle tydligen inte åt vårt håll, så Dirk och jag följde våran A-plan. Efter att ha konstaterat att tågstationen redan var låst kl. 23 hittade vi en enkel bar där ett flertal Bremen-fans trillade in för att värma sig. Där fanns några killar i våran ålder som kom från grannhålan till Dirks hemort, ett medelålders par, några tyska "fullgubbar" och två killar vars kompisar blivit tagna av polisen under/efter matchen av oklar anledning. Barägarna - ett äldre par - hade fullt upp med att passa upp på alla gäster som gärna beställde på tyska eller dålig engelska men de hade ett enormt tålamod och stämningen var väldigt uppsluppen och rolig bland gästerna.
Efter stängningsdags kl 01:30 vandrade Dirk och jag genom den döda staden i jakt på någonstans att värma oss. Efter ett tag hittade vi en nattklubb som snarare var en bar med dansgolv och lounge. Det verkade vara det enda stället som fortfarande var öppet så sent för där fanns ett flertal gäster som likt oss bara satt där, trötta, väntades på morgonen. Kl. 04 stängde även klubben och vi sökte tillflykt i en liten foajé till ett av min banks kontor dit man släpptes in om man hade bankens kort.
Kl. 05 öppnade äntligen tågstationen men då hade vi ju lyckats pricka in dagens generalstrejk i regionen. Det gick dock en ersättningsbuss som tog oss till Lyon och efter en dryg timmes väntan där tog vi första tåget till Grenoble. Kl. 09:30 var vi tillbaka och kl. 11 var jag i skolan. Den gångna nattens sömnbrist ska tas igen nu... *snark*snark*
en 2-0 ledning som tvingade fransoserna att göra fyra mål för avancemang till kvartsfinalen, någonting som de aldrig verkade vara kapabla till. Till hemmapublikens stora besvikelse slutade matchen 2-2 vilket alltså betydde avancemang för Bremen anförda av Markus Rosenberg, Thorsten Frings, Diego, Claudio Pizarro och Per Mertesacker. Även den lille legendaren Mehmet Scholl lyckades jag fånga på bild då han agerade expertkommentator åt tysk TV på plats.Kruxet med resan till S:t Etienne var att det inte fanns någon tågförbindelse hem till Grenoble på onsdagskvällen, så vi hade planerat att först fördriva tiden i en bar och sedan försöka sova på tågstationen. Vanligtvis funkar det bra att lifta i Frankrike men de Grenoble-registrerade bilarna som vi såg utanför arenan skulle tydligen inte åt vårt håll, så Dirk och jag följde våran A-plan. Efter att ha konstaterat att tågstationen redan var låst kl. 23 hittade vi en enkel bar där ett flertal Bremen-fans trillade in för att värma sig. Där fanns några killar i våran ålder som kom från grannhålan till Dirks hemort, ett medelålders par, några tyska "fullgubbar" och två killar vars kompisar blivit tagna av polisen under/efter matchen av oklar anledning. Barägarna - ett äldre par - hade fullt upp med att passa upp på alla gäster som gärna beställde på tyska eller dålig engelska men de hade ett enormt tålamod och stämningen var väldigt uppsluppen och rolig bland gästerna.
Efter stängningsdags kl 01:30 vandrade Dirk och jag genom den döda staden i jakt på någonstans att värma oss. Efter ett tag hittade vi en nattklubb som snarare var en bar med dansgolv och lounge. Det verkade vara det enda stället som fortfarande var öppet så sent för där fanns ett flertal gäster som likt oss bara satt där, trötta, väntades på morgonen. Kl. 04 stängde även klubben och vi sökte tillflykt i en liten foajé till ett av min banks kontor dit man släpptes in om man hade bankens kort.
Kl. 05 öppnade äntligen tågstationen men då hade vi ju lyckats pricka in dagens generalstrejk i regionen. Det gick dock en ersättningsbuss som tog oss till Lyon och efter en dryg timmes väntan där tog vi första tåget till Grenoble. Kl. 09:30 var vi tillbaka och kl. 11 var jag i skolan. Den gångna nattens sömnbrist ska tas igen nu... *snark*snark*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar