Ett halvår i Frankrike!

Tiden går fortsatt fort, idag är det 6 månader sedan jag lämnade Sverige!
Den här veckan har jag haft sportlov, dock har jag tillbringat den mesta tiden hemma - vilandes - för att återhämta mig från min förkylning.
I måndags var jag till apoteket för att köpa någonting mot halsont och sedan till IKEA för att köpa bl.a. ett tvättställ och lite gammal, hederlig svensk medicin (= singoalla, ballerina och bilar ;-) ) .
För de nyanlända Erasmus-studenterna så innebar denna vecka inte lov, utan språkkurs och integrationsaktiviteter/barkvällar och för att bekanta mig lite med de nya så gav jag mig i måndags och tisdags kväll iväg till de aktuella barerna och minglade lite.
Under veckan har jag annars sett Clintans WW2-filmer "Flags of our Fathers" och "Letters from Iwo Jima" som skildrar slaget om ön Iwo Jima från amerikanernas resp. japanernas sida. Bröderna Coens skruvade "Burn after reading" har jag också tryckt i mig, samt början på Daniel Craigs episka 200 minuters WW2-produktion "Sword of Honor". Igår var jag på bio och såg den smått fantastiska engelska "Slumdog Millionaire" om en indisk ungdom vars medryckande livsberättelse leder honom ända fram till sista frågan i "Vem vill bli miljonär?" Imorgon hinner jag förhoppningsvis med att se Mickey Rourkes "The Wrestler" också, det går onödigt mycket bra film på bio för tillfället.
I morse såg jag säsongsfinalen av "På Spåret" och jag tar här tillfället i akt att hedra radarparet Ingvar Oldsberg och Björn Hellberg för deras insatser som programledare och domare under det omåttligt populära programmets 19 säsonger (även om Hellberg inte varit med under alla säsonger). Att de till hösten ska bytas ut pga att SVT vill förändra/förnya programmet är beklagligt.
Naturligtvis har jag också avnjutit en fotbollsmatch idag, det är ju faktiskt lördag! Med en stenhård frispark i bortre burgaveln spikade Cristiano Ronaldo slutresultatet, 2-1, mot Blackburn Rovers och skickade därmed upp United i serieledning med 8 poäng och mig och övriga röda fans i sjunde himlen. =)

Lägligt med lov

Fredagen och lördagen i 7 laux resp. 2 alpes blev väldigt kalla tillställningar med köldeffekter på -30 grader eller mindre. Lägg därtill att jag var förkyld redan veckan innan så förstår ni att jag är lite småsjuk idag. Det är visserligen inte värre än trötthet, snuva, hosta och halsont men det är ju hur som helst någonting som man gärna klarar sig utan. Följaktligen har jag spenderat dagen hemma utan att vara särskilt produktiv. Jag har tittat på och hunnit ikapp "På spåret", "Hjärnstorm"(Hurra för SVT Play!) och 24, samt tittat på FA-cupsmötet mellan Derby och Manchester United som United lyckligtvis vann med 4-1.
Imorgon är vinter-/sportlovets första dag och jag tror att jag kommer att spendera den på ungefär samma sätt som idag. Förhoppningsvis blir det sedan lite aktiviteter under veckan och skidåkning framåt helgen.

En trevlig överraskning som är värd att nämnas är att jag fick min mosters julpaket igår. Den 12 december postade hon ett paket med choklad och mörkt bröd från Tyskland och när det inte hade nått fram till mig till nyår så trodde vi att någon glupsk person på tyska eller franska postverket hade tryckt i sig allt gott. Så var det tydligen inte, det gick bara vääääldigt långsamt:
923 km/64 dagar = 15 km/dag = 0,627 km/h = 0,174 m/s. Heja posten!!

Fondue, Gala & Halvårsdag

Obs!! Bilder tillagda!!

Hej på er!
Här kommer ett inlägg som lite kort ska summera och illustrera de gångna dryga 2 veckorna.
I slutet på januari var vi ett gäng Erasmus-studenter som firade det kinesiska nyåret - naturligtvis på en kinakrog! Min anka var god men inte lika mättande som hemma i Sverige. F. ö. saknar jag de asiatiska all-you-can-eat-bufféerna som av någon underlig anledning inte erbjuds här.

Skidåkningen med Tobi i Chamrousse som jag annonserade i ett tidigare inlägg var som väntat väldigt rolig. Vädret var lika strålande som i les 2 Alpes dagen innan men liftsystemet mindre och backarna kortare. Vi tillbringade dagen tilsammans med tre andra tyskar, en kompis till Tobi från Aachen (som var på semester från sin Erasmustermin i Lausanne och som kände min LiTH-klasskompis Isabelle som också är Erasmus där nu), hans flickvän och hans kompis. Vidare kan nämnas att man från backarna hade utsikt över Grenoble samt att det genomfördes en större räddningsövning med flera helikoptrar som bärgade soldater från en stillastående sittlift.

Förra veckan drog vårterminen igång med kurser på GI. Än så länge har det varit en mjukstart med några undervisningfria dagar men nästa vecka startar flera kurser. Kursen i industrialisation som börjat nu verkar faktiskt riktigt intressant och jag har hamnat i en bra projektgrupp med trevliga fransoser och en nytillkommen turkiska. I samband med terminsstarten har jag även träffat nya utbytesstudenter, hemvändande fransmän från exempelvis Linköping och så klart Kathleen från min LiTH-klass som ska läsa vårterminen på GI. Naturligtvis har det även firats avskedsfester för de Erasmus-studenter som åkt hem nu. Bl. a. så drog Carl ihop ett gäng som gick på savojisk restaurang, där jag för första gången åt ostfondue. Även om det smakade gott så kändes det lite tråkigt att under en hel måltid bara doppa bröd i smält ost.

I lördags var det dessutom GI-gala (GI = Genie Industriel = min skola) i ett château ca. 30 km utanför Grenoble. 41 € var kanske lite saftigt för kalaset men då ingick busstransport fram och tillbaka, dricka och middagsbuffé. Förutom mat och mingel så dansades det så klart och avgångsklassen från -99 som också var bjuden "hyllades" med ett filmkollage och några bara rumpor (festande fransmän är tydligen väldigt förtjusta i att både få se och visa upp ändalykten).
På söndagen åt jag och min "fadder-bror" Martin en mastig tartiflette (= potatisgratäng) till lunch hos Noémie, den var faktiskt så mättande att det var det enda jag åt på hela dagen. Sedan gick vi till Stade des Alpes med några kompisar för att se Grenoble ta sig an bottenlaget Valenciennes. Matchen var tråkig och slutade 0-0. Tur att biljetterna bara kostade 5 €...

Måndagen bjöd i samband med kursen i interkulturell kommunikation på ett föredrag om kulturella och sociala skillnader mellan Kina och Frankrike. Hela eftermiddagen satt jag och många andra och lyssnade på en fransman som levt och jobbat i 30 år i Taiwan. Det han hade att berätta var väldigt intressant, även om jag hade svårt att hålla mig vaken hela tiden. =P
Tisdagen var en motig dag där inte mycket gick som jag tänkt mig. Jag var ledig och åkte ut till campus för lunch med en kompis och för att uträtta två ärenden men det var bara lunchen som jag "lyckades" med. När jag var hemma igen ringde min syster och berättade att hon dagen innan varit på sjukhus för akut vård och även om hon mådde bra igen så var det ett påfrestande besked för nerverna. Strax därpå fastnade jag med jackärmeln i min IKEA-minipalm och lyckades välta alla tre plantor som stod på TV:n. Följden blev att blomvattnet rann ut ur krukorna och in i TV:n som nu är död. Därefter var det dags att avsluta och skicka in en rapport som Julia, Sascha och jag jobbat på för en miljökurs den senaste tiden. Med visst huvudbry blev den till sist klar och min fadder Noémie var snäll nog att korrekturläsa rapporten. (Stort tack till Julia som helt klart låg bakom mer än 1/3 av rapporten!) Dagen avslutades med en härlig middag på en mexikansk restaurang som Noémie bjöd mig på med anledning av att det var min 22,5-årsdag. =)
Imorgon blir det eftermiddagsskidåkning i Sept Laux och på lördag en ny heldag i les 2 Alpes.

A bientôt!
Laura och Martin delar kinamat medan Andrew spexar och Dirk tittar på.
Bild från Chamrousse med utsikt över Grenoble.
Noémie och jag på GI-galan.
Erasmus-representanterna på GI-galan, fr.v. Julia, Peder, Kathleen (alla Linköping), Marius (Tyskl.), Julie (Danm.), jag.
Årskurs 2 på GI. Trea från höger i nedersta raden är Damien som var med till Tokyo. Var är jag??
I Grenoble är det aldrig långt till bergen.
Bonusbild: Huvudbiblioteket på campus.

Tokyo i backspegeln - del 2

1. "Irasshaimaseeeee!!!" Så låter det så fort man beträder en japansk butik eller kommer i närheten av en butiksanställd i Japan. Det betyder "välkommen" men kändes inte ett dugg ärligt när det monotont ropades ut till höger och vänster och personalen nästan tävlade mot varandra i att dra ut på sista stavelsen i ordet eftersom detta anses vara artigt. I en butik var det en kvinna som plockade upp varor ur en kartong och med huvudet halvt hängandes i kartongen ropade hon Irasshaimase!! lite då och då, även när det inte fanns någon i hennes direkta närhet. En yrkesskada?
2. På Tokyos gator såg och hörde jag vid ett flertal tillfällen talande bilar. De talade bl.a. om när och åt vilket håll de tänkte svänga.
3. Några bilar som gillade att prata mycket var alla utryckningsfordon som verkade be om ursäkt för och tycka sig behöva rättfärdiga sin framfart på gatorna. Blåljus och sirener räckte tydligen inte...
4. Säkerhetskontrollerna på flyplatsen och i vissa byggnader (t.ex. stadshuset där vi åkte upp för att njuta av utsikten från 46:e våningen) var långt ifrån lika rigorösa som i Europa. De kände lite lätt på jackor och väskor, öppnade ibland väskorna och tittade lite men vågade aldrig rota för att se vad som fanns längre ner.
5. Brödet i Japan är lika vitt och mjukt som i Frankrike, där har jag alltså något gemensamt med mina kurskamrater där borta.
6. Franska inslag återfinns väldigt ofta i Tokyos stadsbild, det finns väldigt många franska butiker (och japanska med franska namn) och franska patisserier och restauranger. Svensk design är också populär, i många affärer återfanns svenska (design-)böcker i hyllorna.
7. För att undvika kontanthantering har många japanska (snabbmats-)restauranger biljettautomater, där man slänger in pengar, väljer en maträtt och får en papperslapp som man sedan vid disken/köket byter mot maten.
8. När man tagit plats vid sitt bord i en restaurang får man en varm och fuktig handduk att tvätta/torka händerna med. Ibland är det fina tyghanddukar, ibland billiga pappershanddukar. Det senare delas också ofta ut på gatorna av diverse företag tillsammans med någon liten reklamfolder eller liknande.
9. I Tokyos järnvägsnät finns det en massa olika mer eller mindre "overdone" jinglar som spelas upp innan och efter det att meddelanden läses upp eller att tåg passerar perrongen. För att hjälpa synskadade med orienteringen används dessutom ljudupptagningar med fågelkvitter väldigt frekvent.
10. Många affärer använder sig av inkastare som opererar på trottoaren. Ofta finns det också personal som står med megafon och ropar ut vilka erbjudanden (oftast mobiltelefoner+abonnemang) som finns inne i butiken.
11. När man betalar kontant och får tillbaka växel i japanska butiker följer en väldigt lustig procedur. Personalen tar först upp pengarna ur kassaapparaten, räknar de högt och gör det sedan en gång till när pengarna läggs i kundens hand. Lägg därtill att personalen bugar 2-3 gånger och att sedlar och kvitto överlämnas med bägge händer. Mycket charmigt! =)
12. Sopsortering verkar inte stå så högt i kurs i Tokyo. Man sorterar mer eller mindre efter sådant som kan förbrännas och sådant som inte kan det.
13. I Tokyo finns många och i regel rena, offentliga toaletter. Ofta är de mer eller mindre tekniskt avancerade och försedda med en kontrollpanel med diverse knappar som jag inte vet vad de har för funktioner. Har man däremot otur så hamnar man dock på en toalett som bara är ett hål i golvet, för sådana finns också.
    

Vissa av de listade 26 iakttagelserna grundar sig kanske på missuppfattningar från min sida och i sådant fall får ni japaner (ni vet vilka ni är) gärna kommentera inläggen och berätta för världen hur det egentligen ligger till!

Tokyo i backspegeln - del 1

För att mer eller mindre avsluta rapporteringen från Tokyo tänkte jag nu lista några typiska, speciella eller roliga iakttagelser som jag gjorde under mina två veckor i Japan:

1. Mobiltelefonmodet i Tokyo är (iaf för tillfället) väldigt annorlunda än i Europa. Där borta har nästan alla smala men stora, eller rättare sagt långa mobiler som man fäller upp så att de blir ÄNNU större/längre. Allt för att få plats med en större bildskärm antar jag...
2. Tokyo är en väldigt säker stad med - vad jag har förstått - väldigt få vardagsbrott. Dels beror det nog på att straffen är väldigt hårda, dels även på polisens höga närvaro. Lite överallt hittar man små poliskurer/-stationer, s.k. "koban". Poliserna där är dock oftast upptagna med att hjälpa och visa turister till rätta.
3. Tokyo/Japan är dyrt!! Visserligen har väl växelkursen förbättrats något sedan i julas men yenen är dyr och lokaltrafiken/boendet/maten/övriga prylar är det i regel också.
4. 7-Eleven i Japan är mer än bara en kiosk med snabbmat, det heter Seven & i Holdings efter det japanska Moderbolaget till 7-Eleven och kan nästan liknas vid vanliga matvarubutiker som även säljer TV-spel, CD-skivor och DVD-filmer ocg andra prylar.
5. Tokyo har ett enormt stort järnvägssystem eftersom staden är just enormt stor. Det finns 12 eller 13 tunnelbanelinjer och sedan ett gäng tåglinjer tillhörande Japan Railways samt pendeltågslinjer som drivs av privata ägare. På vissa tågstationer får man gå i flera minuter för att byta från en linje till en annan. Och jag som tyckte att det var jobbigt att byta till blå linjen på T-centralen...
6. För att smidigt kunna ta mig runt med kommunala transportmedel såsom buss eller tåg hade jag ett s.k. Suica-kort som jag laddade upp med kontanter i automater som fanns på nästan alla stationer. Sedan var det bara att hålla kortet mot en sensor och glida igenom spärrarna. När jag sedan kommit fram dit jag skulle återupprepades proceduren och jag kunde på spärren se vad resan hade kostat och hur mycket pengar som var kvar på kortet. Det var som sagt inte billigt men sjukt smidigt.
7. I Japan tillämpas vänstertrafik. Tillbaka i Frankrike tog det ett tag innan jag åter vant mig vid att stå på höger sida i rulltrappan.
8. Majoriteten av Tokyoborna sover på tunnelbanan, ofta med mobilen uppfälld i handen framför sig. Hur ofta trodde jag inte att de skulle tappa telefonen i golvet vilken sekund som helst när huvudet nästan livlöst hängde ner mot bröstkorgen men jag tror faktiskt aldrig att det hände, så rutinerade är japanerna. Tröttast och roligast i Tokyo var dock en man som, sent första söndagskvällen när jag skulle ta tåget hem från David, kom ner på perrongen, vinglandes fram och tillbaka i sidled med huvudet hängande. Ungefär var tionde sekund verkade han vakna till kort men mellan det så gick han nog faktiskt i sömnen. Tur att Davids station har skyddsväggar så att man inte kan ramla ner på perrongen...
9. Tokyos himmel lystes på tolvslaget på nyårsafton inte upp av färglada, exploderande fyrverkeripjäser. Istället släpptes tydligen ett större antal stora såpbubblor upp mot skyn som ett miljövänligt alternativ. Detta såg jag dock aldrig själv utan jag har bara läst om det på Internet
10. Japaner är i regel inte särskilt duktiga på engelska. Roligast är alla (jaja, jag överdriver lite) skyltar på helknasig engelska. Undrar vem som översatt dem...? Exempelvis så tackade säkerhetspersonalen vid kejsarpalatset besökarna för deras företag (= corporation). =P
11. Många japaner på Tokyos gator och i tunnelbanan bär olika varianter av "tandläkar-munskydd", för att skydda sig från dålig luft och för att inte smitta andra när de själv inte är helt friska.
12. Så som man hos oss dricker/får gratis vatten på restauranger så får man i Japan kallt, grönt te. Pga törst avböjde jag visserligen aldrig men det smakade som motorolja utspädd med vatten.
13. Nomihodai är ett "trevligt" inslag på japanska restauranger och (karaoke-)barer, det innebär att man under en viss tid (ca. 1-3 timmar?) får beställa in så mycket dricka som man vill men bara betalar ett fast pris.