Svenskar, svenskar, överallt svenskar!

Nu sitter jag i ett litet rum i Chiba som Elin (hon bor här) vill förklara med "fenomenal kosmisk kraft på en pytteliten bostadsyta". Här slår jag läger i tre dagar för att avlasta David lite och istället gå Elin på nerverna. Sist jag var här i Chiba var annandag jul då hela åtta stycken svenskar (Linköpingsfolk + en skånsk gäst)och lite annat folk träffades och hade kul hela kvällen/natten med mat, dryck och karaoke.
Med David har jag annars under den gångna veckan utforskat alla viktiga/kända delar av Tokyo. Till nyår kommer ytterligare åtta svenskar till Tokyo som det ska firas med, med andra ord så hänger jag alltså med fler svenskar här i Japan än vad jag har gjort i Grenoble under hela hösten. Idag när vi (=Elins familj och jag) shoppade i Harajuku stötte vi tom på svenskar som vi inte kände utan bara kände igen på utseendet/språket.

Utförligare rapport följer senare, nu ska det ätas middag/tas ut kontanter eftersom Japan är dyyyrt.

Ha det!

God jul fraan Tokyo!!!

Hej paa er!
Haer kommer ett inlaegg fraan mitt vandrarhems lobby.
Resan hit (inklusive straeckan Grenoble-Paris) gick bra och nu har jet-lagen lagt sig ocksaa. Jag aer dock fortfarande vaeldigt troett om kvaellarna eftersom David och jag har utforskat Tokyo till fots i fyra dagar nu. Staden aer fantastiskt stor och full av liv. Imorgon ska vi fira jul i Saitama med de lokala utbytesstudenterna daer.

Jag vill haermed aaterigen oenska alla en riktigt god jul, saerskilt till mina foeraeldrar och Herrmanns i Rheydt och till M&M med familj i Aare. Flygstraeckan fraan Paris till Tokyo gick ironiskt nog oever Sverige och Stockholm (sen vidare i en baage oever Ryssland) saa foer ett litet tag saa var jag naestan hemma hos er. Foerhoppningsvis hade du, Mys, en lyckad x-jobbspresentation i fredags och en minst lika lyckad och rolig foedelsedag i soendags. Stort grattis aen en gaang och stor kram!

Jag hoer av mig igen om naagra dagar, ha det bra till dess!
Kram,
Cedric

Bland tentor, sprit och lamor

Jaha, då är man bara 90 minuters MMC från sitt jullov! Imorgon kl. 09:30 börjar det äntligen!
Idag skrev jag min andra franska tenta, denna gång i Automatique (=reglerteknik). Tentan var på drygt 10 sidor och kan väl sammanfattas med orden "Haha, värsta tentan hittills?!" Vi fick visserligen ha med oss hur mycket papper och anteckningar som vi ville till tentan men det hjälpte varken Julia, Peder eller mig i någon större utsträckning. Nåja, vi kunde iaf skratta åt eländet när vi lämnat in och trösta oss med att reglertekniken i Linköping nog inte är lika svår om vi behöver ta igen kursen där.

Som kulturell händelse kan nämnas att jag var på min första "open bar"-fest i fredags. På en sådan fest betalar man mellan 10 och 15 € i inträde och sen får man dricka så mycket man vill/kan/orkar. Medveten om riskerna som sådana förutsättningar utgör tog jag det relativt lugnt och iakttog främst fransosernas - bland Erasmus-studenterna omtalade - omogna och smått galna festande. (Dans)Golvet var dränkt i sprit, in till toaletten fick man vada och överallt skvalpade eller skvätte det från något håll. Utanför lokalen satt folk och "återhämtade" sig medan det inomhus flera gånger var nära att bli slagsmål. Vad jag vet inträffade dock ingenting allvarligt och det var inte så dramatiskt som jag kanske får det att låta. Jag hade visserligen en trevlig kväll men jag hade gärna klarat mig utan kön till garderoben efter festen. Pga att folk trängdes och knuffades som idioter tog det en hel timme att få tag i jackorna och sedan tog det ytterligare en timme att gå hem eftersom vi (Carl och jag) varken fick tag i taxi eller något kommunalt färdmedel denna arla morgonstund.

På hemvägen från GI dag mötte jag för övrigt flera mer eller mindre upptagna (varuhus-)tomtar, tre av dem hade tom med sig sina ren....öh, lamor. Yes, tre stycken livs levande presentbepackade lamor mitt i centrala Grenoble.
Förhoppningsvis råder det en mysig julstämning även hos alla er bloggläsare och jag vill ta tillfället i akt att från fransk mark en sista gång tillönska er en RIKTIGT GOD JUL!
(Det där med gott nytt år tar jag borta i Tokyo. :) )

Bara en vecka ifrån Japan...

Om exakt en vecka och några få timmar tar jag TGV:n till Paris. Och om exakt en vecka och en dag sitter jag på planet till Tokyo. Resan som för inte så länge sedan fortfarande kändes ganska avlägsen har nu snabbt krupit närmare. Som jag redan har konstaterat flera gånger så går tiden väldigt fort den här terminen, förhoppningsvis kommer dock de två veckorna i Japan inte rusa förbi så snabbt utan att jag får uppleva en massa roliga saker.
Om jag inte redan har berättat hur planen ser ut så kommer jag att bo på ett vandrarhem nära David den första veckan och låta mig guidas runt av honom. Sedan åker jag till Chiba och Elin dagarna före nyår. På nyårsafton, som ska firas i centrala Tokyo med förhoppningsvis jättemånga svenskar från Linköping, åker jag tillbaka till David som jag också kommer att bo hos fram till avresan den 3/1. Förutom att upptäcka Tokyo med omnejd blir det förhoppningsvis en hel del sushi, karaoke och annat gott. Det blir nog också en utflykt till Yokohama men tyvärr ingen fotboll. Japanska ligan tänker ni nu? Icke! I Yokohama spelas nämligen finalen och matchen om tredje pris i FIFAs officiella klubblags-VM söndagen den 21/12. UEFA (=Europeiska fotbollsförbundet) representeras av regerande Champions League-mästarna - just det, Manchester United! Tyvärr fick jag nys om detta lite för sent för nu finns det bara biljetter kvar i den näst dyraste priskategorin, nästan 2 000 SEK. Visserligen får man då se båda matcherna (och garanterat ManUtd eftersom de går in i turneringen först i semifinalstadiet) men det är ändå lite väl dyrt för mig. 800 SEK för de billigaste biljetterna hade jag dock direkt pungat ut med om jag bara vetat om det i tid.

Här i Grenoble har det snöat/regnat och blåst i snart tre dagar i streck, dock är det lite för varmt för att snön ska ligga kvar. Igår hade jag födelsedagsfika med min fadder (jag fyllde ju faktiskt 22 1/3) och idag är det "stor" fadder-middag hos henne med minst sju faddrar och tillhörande fadderbarn. Än en gång ska det ätas raclette (Fransmän älskar ju (smält) ost i all möjliga former) så jag lär inte gå hem hungrig ikväll. Nu ska jag dock först bläddra lite i Automatique-böckerna som jag hittade på biblioteket, på onsdag är det ju tentadags.

Ha det!


PS:Om folk önskar se fler bilder från Fête de Lumière i Lyon så får ni hojta till med en kommentar. Jag tycker för övrigt att det vore kul med lite fler kommentarer i allmänhet, så ni som inte varit så "aktiva" hittills får gärna anstränga er lite mer. =P

I brist på Lucia: "Fête de Lumière" i Lyon

Även om vintermörkret inte är lika intensivt och påtagligt här som i Sverige så är det lite trist att det blir mörkt kring 17:00. Och med tanke på att St:a Lucia inte har vägarna förbi här i december (bortsett kanske från IKEA, där vi svenska studenter via Grenobles fransk-svenska vänskapsförening själva ombads att delta i luciatåget men tackade nej pga tidsbrist) så kändes det i söndags på sin plats med en annan lysande aktivitet. Återigen ställde BI/GI upp med bussar som framåt kvällen tog oss till Lyon och La Fête de Lumière, en årligt återkommande "ljusets fest", som pågick där i helgen.
Tillställningen går ut på att olika ljusinstallationer lyser upp hela innerstan, därtill kommer en massa matstånd och festivalliknande aktiviteter. Och indianband! Indianmusiker alltså. Jag har aldrig sett så många indianband under en och samma kväll, överallt stod de med sina panflöjter och trummor! De måste ha rest dit från alla världens hörn och torg!

Det fanns tre förslag på slingor som man kunde gå genom Lyon för att upptäcka alla ljusspektakel, alla med en beräknad tidsåtgång på 2-3,5 timmar. Gänget som jag hängde på under kvällen och bestod av en handfull tyskar, en rumänska, en tjeck, en engelsman och två fransyskor gick dock lite kors och tvärs för att hitta de på pappret/kartan mest intressanta platserna.
Eftersom min kamera är usel på att ta bilder när det är mörkt är jag väldigt tacksam att Ingo hade med sig både bra kamera och stativ. Alla bilderna i detta inlägg har han tagit.
Även om det var lite småkyligt att spendera kvällstimmarna ute i Lyon så var det förtsås mycket underhållande att vandra runt med kompisarna och upptäcka den ena spektakulära belysningen eller projektionen efter den andra. Och mot kylan fanns det dessutom "vin chaud"(tyvärr ingen glögg utan bara uppvärmt vin). Det finns inte så mycket mer att säga om söndagskvällen förutom att vi var tillbaka i Grenoble framåt midnatt, bilderna får tala för sig själva.

Herr Ober, Eis bitte!!

...detta klassiska Snowroller-citat får inleda inlägget om min skidpremiär i alperna.
För idag var det dags, kl. 07:03 lämnade bussen (1 av 4-5 st. från universitetens skidförening) Grenoble för Les deux alpes och ca 90 minuters färd syd-österut.
När vi lämnat stan blev landskapet vitt och ju längre (och högre) vi kom, desto djupare blev snön. Sista halvtimmen var det serpentinvägar som gällde men medan personbilar stod här och var och försågs med snökedjor eller bara väntade på bättre tider så rullade bussen sakta men säkert upp mot liftsystemet som öppnade för säsongen förra helgen.
Väl på plats fick man byta sin biljett mot ett liftkort och sedan var det fritt fram att göra backarna osäkra.
Då jag själv inte känner Les deux alpes och - kom jag på - inte åkt skidor sedan 2005 valde jag att haka på universitetens skidskola för att få lite guidning och putsa tekniken. Förmiddagen åkte jag med grupp C (A för gröngölingar, E för proffs) och filade lite på parallellsvängar men tydligen var jag för bra för instruktör Matthieu skickade mig till grupp D på eftermiddagen efter att vi åkt lite på egen hand under lunchpausen.

Skidåkningen var visserligen kul och lift- och pistsystemet mycket större än vad jag är van vid från Sverige (en hel drös kabinbanor och sittliftar, inga ankarliftar här inte) men det fanns förstås något som drog ner stämningen. Just det, vädret! Det snöade hela dagen och det blåste som aldrig förr. Köldeffekten uppe på toppen (inte riktiga toppen men så högt som vi åkte) var kring minus 15 grader och sikten bitvis obefintlig. Som tur är så var jag tillräckligt varmt klädd och jag höll mig nära Matthieu så att jag inte åkte vilse.
Pga kylan fick jag också bara med mig en bild hem från dagens utflykt, mina kamerabatterier vägrar arbeta under några få minusgrader.
Bussresan hem startade kl 17 och var inte över förränn kl 19 beroende på ännu sämre väglag än på morgonen. Att sedan släpa hem skidor, stavar, pjäxor, hjälm och ryggsäck genom ett regnigt Grenoble från busstationen var dagens mardröm. Jag var genomsvettig, trött, öm i kroppen och hungrig. När jag väl kom in genom dörren var det bara duschen och en banan som gällde. Sedan blev jag människa igen.


Dagens tyvärr enda bild från skidåkningen. Varken snygg eller representativ.


PS:
Gårdagens Pucko utdelas först idag men går till kvinnan som stod direkt utanför ingången till K-store och höll ut handen för att känna om det regnade. Ytan utanför ingången täcks av ett tak som sträcker sig 2-3 meter ut över trottoaren.

Samtidigt går dagens "Håll klaffen!" till den franska radioreklamen som påbörjas och avslutas med att en barn-/smurfkör ropar "Töjsörös! Töjsörös!". Det är reklam för Toys'R'Us...

Kängurun från Turin på olycklig visit i Grenoble

Undrar hur många som utifrån rubriken förstår vad detta inlägg kommer att handla om??

Ikväll trotsade jag kylan och regnet och gav mig iväg till Parc Paul Mistral där "Jeux de neige (= snöspel) 2008" arrangeras från idag och fram till lördag. Där har byggts upp en gigantisk ramp för en "big air"-tävling i helgen men ikväll var det världscupen i sprint som intog parken. Sverige representerades av Björn Lind - som ju likt en känguru hoppade hem en guldmedalj i OS i Turin för två år sedan - och ungtuppen Robin Bryntesson.

Björn Lind hade en tuff kväll och kom bara 5:a i sitt semifinals-heat. I B-finalen hade han otur då ena staven lossnade från handtaget och när han väl fick en ny stav var han så långt efter det övriga startfältet att sistaplatsen var ett oundvikligt faktum.

Kvällens överraskning blev istället Robin Bryntesson (i vitt på vänstra bilden), född -85, som vann sitt kvartsfinals-heat, sedan tog hem den ena semifinalen och i finalen efter en stark spurt kämpade sig till andraplatsen (i blått på prispallen) bakom norrmannen Öystein Pettersen.

Apropå vintersport så har jag helt glömt att berätta att jag förra tisdagen var på hockeymatch och såg Les bruleurs de loupes (=vargbrännarna) de Grenoble mot Pingvinerna från Pittsbur...nej, Morzine. Hockeyligan här är så pass liten att man även spelar en cup och en ligacup under säsongen och matchen jag såg var returmötet i ligacupens kvartsfinal. Grenoble hade vunnit första mötet klart och segern och avancemanget var därför aldrig riktigt hotade; Grenoble har ändå landets bästa hockeylag.
För att ge lite perspektiv på hockeyn i Frankrike kan jag berätta att man i Grenoble även har landets största ishockeyarena med 3000 platser. Den fick Hovet i Stockholm att framstå som enormt. I laget återfinns förutom tränaren Mats Lusth fem svenska utespelare, samtliga är mer eller mindre stjärnor här men misslyckade i Sverige. På internationella ishockeyförbundets världsranking ligger Frankrike på 18:de plats, Sverige 3:a.
Matchen var hyfsat svängig men saknade samma tempo och intensitet som återfinns i elitserien, för att inte tala om NHL. Siffrorna skrevs till slut till 4-2 för Grenoble och jag fick med mig en T-shirt hem som souvenir.

Tentatanter är inget svenskt fenomen

(Följande skrevs igår men kommer upp på bloggen först nu eftersom internet strejkade hela dagen igår.)

Igår skrev jag min första tenta på fransk mark och på franska villkor. Det var självklart många nervösa timmar i väntan på att klockan skulle slå 16:30, men när det väl var dags så kände jag mig ganska lugn ändå och ville bara få tentan överstökad. Att det sen inte kändes som att det gick sådär jättebra är mindre viktigt, nu vet jag iaf hur det är att tentera i Frankrike. Det finns - precis som hemma - tentatanter som håller uppsikt och informerar om att mobiltelefonerna ska vara avstängda. Till skillnad från Sverige så skriver man dock inte med blyerts utan man måste använda bläck- eller kulspetspenna. Tentatiden är inte 4-5 timmar utan ligger beroende på kursen mellan 1,5 och 3 timmar och därför är det heller inte tillåtet/nödvändigt med toabesök under skrivningstiden. Som utbytesstudent får man ytterligare 30-45 minuter som ska kompensera för språksvårigheter.

När jag lämnade in mina papper strax efter kl. 18:30 kändes det sådär. Frågorna bestod av att dels lista för- och nackdelar med kvalitativa marknadsanalyser och dels av att utveckla en handlingsplan för en marknadsundersökning åt ett företag som säljer vindkraftverk till privathushåll och jordbrukare. Under kursens gång har vi lärt oss olika strategier för marknadsstudier men de har ofta varit väldigt generellt formulerade. Det i kombination med ganska intetsägande föreläsningsslides och att facit för gamla tentor inte existerar på INPG gjorde tentaplugget lite knepigt. Att applicera mina kunskaper på vindkraftsproblemet var knivigare jämfört med exemplen i de äldre tentorna men hur utfallet blir får vi se om några veckor.

Efter tentan var det raka spåret hem som gällde för att förbereda och laga middagen. Jag hade bjudit in min fadder Noémie till kl. 20 men återigen fick jag bevisat för mig att jag ärvt min pappas tidsoptimism. Ändå blev det en trevlig kväll med mycket franska och något så exotiskt som blomster-godis, jag fick nämligen en liten påse med kristalliserade violblommor från Toulouse. Är det någonting som du har stött på, Victor? Toulouse ska tydligen vara känt för det och violer i allmänhet…

I helgen blir det förmodligen skidpremiär i Les Deux Alpes, det ser jag fram emot. Återstår bara att inhandla en hjälm först.

À +!